Efter ett besok i dodsfabriken Auschwitz samlades vi under middagen for en gemensam reflektion.

Nedan foljer en sammanstallning av gruppens tankar och intryck.

"Historielektionen jag aldrig glommer"

"Vilken gladje att jag far leva i dagens Sverige och inte i gardagens Polen"

"Varfor? Hur kan nagot sadant fa handa?"

"Hjarntvattning eller bara feghet?"

"Skulle det kannas?
Det gjorde det. Angesten la sig i brostet och stannade hela vistelsen. Det var helt sjukt och skrammande. Vi far aldrig glomma!
Att se alla saker, alla hus. Allting kandes som ett slag i magen. Helt plotsligt var det inte pa film langre. Det var framfor vara ogon och det skramde mig."

"Detta har gjort att jag ar mer engagerad i min politiska asikt."

"Att fa se hogar med har, det var bara sa sjukt. Att man sedan salde det har haret och allt annat fran manniskorna vet jag inte ens hur jag ska kommentera..."

"Tomhet, sorg, forvirrad, ilska, orattvisa, oandlighet, grymhet, instangd"

"Jag blev inte sa kanslomassigt paverkad, kanske pa grund av distans?"

"Det var kallt om nasan. Jag hade klader men det hade inte judarna."

"Det som sitter i ar teckningar fran barn, tortyrceller och bilder pa hur livet var for judar innan."

"Jag bade tror och hoppas att detta kommer sjunka in battre nar man har tid att sitta och lata det bli bearbetat. Det gar inte att forsta det ofattbara!"

"Storskaligheten, sa sjukt!"

"Att det verkligen har hant!"

"Igar en forintelseindustri, idag en turisindustri?"

"En upplevelse pa gott genom ont."

"Det finns sa otroligt mycket mer att saga...."